Orangea kuvertet

Lär dig tyda det orange kuvertet


Det orange kuvertet har nu landat i våra brevlådor. De flesta vet att det handlar om pension, men få öppnar kuvertet och faktiskt läser vad som står. Jag påstår att det kan förändra ditt liv om du tar dig tid, säg 20 minuter, varje år och sätter dig in i din framtida pension.

När du öppnar kuvertet kan du utläsa två saker:

  • På den första sidan visas dina pensionskonton (inkomstpension och premiepension) och den värdeutveckling som varit under föregående år. Du ser också din premiepension mer specificerad. Här utläser du vilken/vilka fonder du valt och utvecklingen av dessa.
  • På andra sidan kan du läsa hur mycket som satts av till din allmänna pension det senast deklarerade inkomståret.

Bakgrund

Din arbetsgivare betalar in pension motsvarande 18,5 procent av din lön (upp till 7,5 inkomstbasbelopp). Pengarna delas upp i två olika delar:

  • Inkomstpension – 16 procent av din lön tar staten hand om och placerar säkert. Du kan inte vara med och påverka utfallet
  • Premiepension – 2,5 procent av din lön får du, om du vill, placera själv i upp till fem olika fonder

Lägg dig på soffan

Om du inte väljer några fonder själv kommer dina pengar automatiskt placeras i en statligt förvaltad fond som heter AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ). Risken i AP7 Såfa anpassas efter din ålder. Först är risken hög, men sänks stegvis från det år du fyller 56 år. Du behöver inte själv sköta detta utan fördelningen ändras automatiskt över tid. Syftet är att du ska ha möjlighet till bra värdeutveckling när du är yngre som sedan skiftar mot ett tryggare sparande ju närmare pensionen du kommer. Jag tycker det här är ett bra alternativ för alla som känner sig osäkra på vilka fonder man ska välja. Avkastningen har de senaste fem åren varit cirka 85 procent.

Välja fonder själv

Om du vill välja fonder själv tycker jag du ska börja med att fundera på vilken risk du är villig att ta. Ju högre risk du kan tänka dig att ta desto större är sannolikheten att du lyckas få mer avkastning om börsen går bra men också tvärt om då börsen går dåligt. Här har jag specificerat de vanligaste fondtyperna för att hjälpa och förenkla för dig:

Aktiefond

En aktiefond placerar majoriteten av innehavet i aktier, det vill säga andelar i företag. Aktiefonder har i förhållande till andra fondtyper en högre risk, vilket betyder att sannolikheten för både värdeökning och värdeminskning är större. Risken sprids dock automatiskt genom att fonden placerar i minst 16 olika företag, men det är inte ovanligt att man investerar i betydligt fler bolag än så. Inom kategorin aktiefonder finns många olika placeringsinriktningar med olika risk och avkastningsmöjligheter. Generellt sett har bredare aktiefonder som sprider risken på såväl olika regioner som branscher lägre risk än mer nischade aktiefonder. Aktiefonder som placerar på mer etablerade marknader såsom Nordamerika och Europa har en lägre risk än fonder som placerar på tillväxtmarknader. För fonder som placerar utomlands kan också en valutarisk tillkomma.

Indexfond

Indexfonder följer ett bestämt index, exempelvis att fonden ska följa de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Vid positiv utveckling av dessa bolag på börsen stiger fonden i värde och tvärt om. I och med att indexfonder är passiva och inte behöver förvaltning bör dessa fonder ha låga avgifter. Då fonden följer ett index så sprids riskerna även om man kan vara beroende av utvecklingen på en enskild marknad, exempelvis Sverige.

Räntefond

En räntefond placerar pengarna i räntebärande värdepapper. Det kan exempelvis vara obligationer eller stadsskuldsväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. En kort räntefond har ett investeringsperspektiv på mindre än ett år och en lång räntefond investerar på mer än ett års sikt. Räntefonder är en säkrare placering än exempelvis aktiefonder.

Blandfond

En blandfond investerar både i räntebärande värdepapper och i aktier. Det betyder att den ligger mellan aktiefond och räntefond gällande risk och avkastning.

Hur ofta ska jag se över mitt pensionsparande

Väljer du AP7 Såfa behöver du inte logga in särskilt ofta för att följa utvecklingen. Ett par gånger om året tycker jag du kan du avvara några minuter för att bli uppdaterad på värdeutvecklingen. Väljer du att placera dina pengar själv tycker jag du ska vara mer aktiv. AP7 Såfa placerar fondens pengar i cirka 2 600 företag världen över, vilket är en mycket bra riskspridning. Placerar du själv så kan du välja upp till fem olika fonder, beroende på vad du väljer kan du öka risken i ditt sparande markant. Skulle du välja fonder som utvecklar sig dåligt och inte logga in för att kolla utvecklingen kan dina pensionspengar tappa ordentligt i värde innan du hinner agera. Sammanfattningsvis:

  • AP7 Såfa = Du behöver inte logga in särskilt ofta
  • Väljer du egna fonder = Du behöver vara mer aktiv och logga in oftare

Prognos

När du loggar in och gör din pensionsprognos tycker jag att du ska tänka på två saker:

1) Prognosen förutsätter att din livssituation ser ut som den gör idag även framöver och tar inte hänsyn till om du exempelvis blir sjukskriven eller arbetslös.

2) Ta prognosen med en nypa salt; vi vet aldrig vad som händer i livet. Se den som ett riktmärke och fundera på hur mycket du behöver spara privat för att hamna på den nivå du önskar vid pensionsålder.

Idag är system ihop kopplade så du har möjlighet att se din samlade pension inklusive tjänstepension när du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.

Intresserad av att pensionsspara själv?

Gå min pensionsskola i tre steg

Pensionsskolan del 1
Pensionsskolan del 2
Pensionsskolan del 3

Fler smarta spartips

Så påverkas sparandet av din risknivå
Spara smart med olika sparformer
Ekonomi efter pensionen - spara som pensionär
Den magiska pengamaskinen
Pensionsspara för en bättre pension

Öppna det orange kuvertet och påverka din framtid som pensionär! Lycka till!

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Dela