Säkerhet och bedrägerier

Falska mail, tävlingar webbplatser och trovärdiga textmeddelanden som används för att stjäla information. Dessa meddelanden skickas vanligtvis till tusentals personer och är inte riktade till dig personligen

Bedragaren ”fiskar” efter bank eller personuppgifter via olika metoder till exempel genom ett mail. Ofta kan det vara en länk där du ombeds fylla i person- eller kortuppgifter. Vad som står i mailet kan skilja sig väldigt mycket det kan handla om allt ifrån den ofta ganska uppenbara bluffen där det påstås att du vunnit eller ärvt en stor summa pengar, får köpa en mobiltelefon för några få kronor till mer trovärdiga varianter där meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att du ska bekräfta ditt kontonummer/kortnummer. De flesta varianterna innehåller en länk där du kan "bekräfta" ditt konto- eller kortnummer. Bedragarna är mycket skickliga och utnyttjar sådant som är aktuellt för stunden, exempelvis deklarationstider där mailet kan hävdas komma från Skatteverket som meddelar att du ska få pengar tillbaka.

Varningssignaler

• Du får ett mail du inte förväntar dig där det krävs en motprestation. Exempelvis fylla i personuppgifter
• Det finns en länk som du ska trycka på
• Mailadressen är en privat mailadress
• Det är ofta brådskande och kräver omedelbar respons
• Stavfel och konstiga formuleringar
• Låter det för bra för att vara sant så är det troligtvis så

Så skyddar du dig mot phishing och nätfiske

• Klicka aldrig på en länk i ett mail du inte förväntat dig att få.
• Använd aldrig säkerhetsdosa eller Mobilt BankID på uppdrag av någon för dig okänd person. Särskilt om inte du initierat kontakten.
• Om mailet exempelvis påstås komma från en myndighet eller företag, ring och stäm av om det är de som skickat ut mailet. Ring inte telefonnummer som framgår i mailet utan ta reda på telefonnumret själv.
• Använd brandväggar och antispion- och antivirusprogram på din dator för att skydda dig. Uppdatera dem regelbundet.
• Om du misstänker att du svarat på ett mail och uppgett dina bankuppgifter, kontakta banken omedelbart.

Tillvägagångssättet är ofta att en person ringer upp och uppger sig ringa från en bank, företag eller myndighet. Bedragaren låter ofta professionell och mycket övertygande i vad de säger och påstår. Numret kan till och med överensstämma med bankens eller företagets egna nummer, så kallad Spoofing. Det är ofta väldigt brådskande, främst för att skapa stress hos den uppringda för att lättare kunna få den utsatta att lämna ut uppgifter till bedragaren. Bedragaren är ofta väldigt påläst för att skapa förtroende, det är vanligt att de känner till olika personuppgifter exempelvis personnummer. De är väldigt skickliga att få den utsatta att lämna ut uppgifter och sedan använda dessa i samtalet för att skapa ytterligare förtroende.

Syftet är att få den utsatta att använda sin säkerhetsdosa, lämna ifrån sig koder, kortnummer alternativt på uppdrag av personen utföra vissa uppdrag, exempelvis en överföring eller ett köp med hjälp av Mobilt BankID.

Något som också förekommer är att samtalen efterföljs av hembesök av bedragare där de påstår sig vara exempelvis Polis i syfte att hämta kort, koder och värdesaker.

Varningssignaler

• Det är ofta brådskande.
• Du uppges vara utsatt för ett pågående bedrägeri och pengar behöver skyddas.
• De vill installera ett program på din dator eller mobiltelefon.
• Du har en obetald skuld som behöver betalas.
• Du har betalt för mycket för en tjänst och ska få pengar tillbaka.
• Personen vill att du använder ditt BankID alternativt lämnar ifrån dig uppgifter från din säkerhetsdosa.
• Vanligt förekommande är att uppringaren vill koppla dig till den bank du uppgivit att du har.

Så skyddar du dig mot vishing, bedrägeri via telefon

• Använd aldrig säkerhetsdosa eller Mobilt BankID på uppdrag av någon för dig okänd person. Särskilt om inte du initierat kontakten.
• Lämna aldrig ut koder eller andra känsliga uppgifter till någon. Kortuppgifter och koder är nycklar till dina pengar.

• Om du blir kontaktad av någon bank eller företag, lägg på eller be om att få ringa upp. Ta reda på telefonnummer till banken eller företaget själv och ring inte upp ett nummer som uppringaren anger.
• Lita inte på att det nummer som står på telefonen är korrekt. Det finns sätt att förfalska vilket telefonnummer som visas hos mottagaren. Enda gången du kan vara säker är om du själv slår telefonnumret.

• Lita inte på den som kontaktar dig bara för att den har personliga uppgifter om dig. Bedragare kan hitta information på internet för att lura dig.

• Om du misstänker att du är utsatt och uppgett dina bank eller personuppgifter, kontakta banken omedelbart.

Smishing, som är en sammansättning av sms och Phishing. Det går ut på att lura till sig uppgifter till bankkonton eller andra värdefulla privata uppgifter, genom att lura och manipulera mobiltelefonanvändare. Försöken sker oftast via sms, som ser ut att komma från seriös avsändare. Tekniken som bedragarna använder sig av är social manipulation. Det förekommer även här att man ska klicka på en länk och fylla i uppgifter. Meddelandet kan hävdas komma från bland annat ett företag eller myndighet.

Det kan även vara så att du ombeds betala en fraktavgift för ett paket och för att kunna verifiera eller spåra detta paket, så ska man klicka på en länk som leder vidare till en falsk hemsida. Hemsidan är ofta mycket välgjord och känns trovärdig. Där uppmanas mottagaren att uppge privata och känsliga uppgifter, eller uppmanas att betala ytterligare en avgift.

Varningssignaler

• Du får ett mail du inte förväntar dig där det krävs en motprestation. Exempelvis fylla i personuppgifter.
• Det finns en länk som du ska trycka på.
• Telefonnumret är ett privat telefonnummer.
• Stavfel och konstiga formuleringar.
• Det är ofta brådskande och kräver omedelbar respons.
• Låter det för bra för att vara sant så är det troligtvis så.

Så skyddar du dig mot smishing, bedrägeri via sms

• Klicka aldrig på en länk i ett mail du inte förväntat dig att få.
• Använd aldrig säkerhetsdosa eller Mobilt BankID på uppdrag av någon för dig okänd person. Särskilt om inte du initierat kontakten.
• Om meddelandet exempelvis påstås komma från en myndighet eller företag, ring och stäm av om de är de som skickat ut meddelandet. Ring inte telefonnummer som framgår i mailet utan ta reda på telefonnumret själv.
• Om du misstänker att du svarat på ett meddelande och uppgett dina bankuppgifter, kontakta banken omedelbart.

Investeringsbedrägerier blir allt vanligare och är ofta långsiktiga. Bedrägerierna går ut på att vid upprepade tillfällen lura en investerare på pengar. Många av dessa förslag påstås backas upp av olika kändisar (falska annonser utan de inblandades medgivande) Ett vanligt upplägg kan se ut så här.

Försäljningsfasen:

Bedrägeriet inleds med att du blir kontaktad av en rådgivare som vill erbjuda en mycket attraktiv investering, ofta i form av kryptovalutor. Om du blir intresserad av detta följer ytterligare och intensiva kontakter och du går med på att börja investera större och större summor.

Avgifter och återköp:

När du sedan vill sälja placeringen och få tillbaka dina pengar är det sällan "rätt läge". Ofta övertalas du att investera ännu mer pengar för att få ner köpkursen. Du kan också bli uppringd av en annan firma som vill köpa upp din placering men för att göra det måste du betala en rad påhittade avgifter i förväg.

Räddningsfasen:

En tid senare och efter att du upptäckt bedrägeriet kan du i en ny fas bli uppringd av till exempel en advokat som påstår sig företräda andra som blivit lurade. Mot ytterligare avgifter i förskott kan du få hjälp att få dina pengar tillbaka.

Bluff-företagen har ofta webbplatser med ett professionellt utseende och namn som är snarlika välkända och etablerade företag. Ofta hänvisas det till falska myndigheter och deras webbplatser som de själva står bakom.

Varningssignaler

• Det är ofta brådskande.
• Benämns som ett unikt läge för investering.
• Låter det för bra för att vara sant så är det troligtvis så.
• Det är en säker investering och du kan inte förlora några pengar.
• Investeringen är i kryptovaluta.
• Det är ofta väldigt hög avkastning på investeringen.
• Stavfel och konstiga formuleringar.

Så skyddar du dig mot investeringsbedrägerier?

• Investera aldrig i något du inte förstår.

• Kontrollera att företaget har tillstånd från Finansinspektionen. Gör aldrig affärer med företag utan tillstånd. Företag som får göra affärer i Sverige finns i Företagsregistret.
• Kontrollera att Finansinspektionen inte har varnat för företaget. Företag utan tillstånd – i många fall företagsnamn som figurerat i tidigare bedrägerier – finns listade i FI:s varningslista.

Företagsregistret hos Finansinspektionen

Finansinspektionens varningslista

Romans och relationsbedrägerier är en av de snabbast ökande formerna av bedrägeri. De brukar pågå under en lång tid. Upplägget bygger på att vinna en persons förtroende för att sedan kunna ”slå till” med det faktiska syftet, att lura av sitt offer så mycket pengar som möjligt.

Vanligt scenario vid romansbedrägerier

• Du blir kontaktad av någon som antingen utger sig för att vara ditt livs stora kärlek eller en blivande god vän. Första kontakten sker oftast via dejtingsajter eller appar men kan även ske i form av en vänförfrågan via sociala medier.
• Konversationerna sker via chatt eller telefon och blir väldigt snabbt intensiva, kärleksfulla eller djupa. Efter lovord om framtida möten, resor och giftermål påstår sig bedragaren ha hamnat i en svår situation och behöver akut ekonomisk hjälp.
• Bedragaren är skicklig och påstår att man inte klarar sig utan din hjälp, varpå du faller för trycket och börjar skicka pengar i olika påhittade syften. Pengarna går sällan direkt till personen utan till olika ombud och partners, ofta med olika konton i olika länder. I vissa fall övertalar bedragaren dig att skuldsätta dig själv genom att ta lån, som sedan ska betalas tillbaka så fort situationen är löst.

Varningssignaler

• Du blir kontaktad spontant av en tidigare helt okänd person.
• Personen uppger sig vara allt från läkare, militär eller pilot.
• Ofta är personen engelsktalande.
• När ni ska träffas kommer personen med olika undanflykter, exempelvis olyckor, missade flyg, sjukhusvistelser och skatter som behöver betalas.
• Förr eller senare kommer pengar på tal som personen lovar att du ska få tillbaka.
• Låter det för bra för att vara sant så är det troligtvis så.

Så skyddar du dig mot romansbedrägerier?

• Skicka aldrig pengar till en person som du inte har träffat. Du kan göra dig skyldig till brott genom att skicka pengar till kriminella.
• Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.
• Kontrollera att personen du pratar med finns på riktigt eller är den som den utger sig för att vara.
• Var kritiskt granskande om någon väldigt fort vill inleda en djup relation med dig.
• Gör namn och bildsökningar på det namn och de bilder som personen använder sig av för att se om andra har rapporterat bedrägeri.
• Var uppmärksam på nya vänförfrågningar via sociala medier.

Det är vanligt att man på webbplatser som Blocket, Marketplace och Tradera hittar varor till mycket bra priser. Det kan vara så att du hittar en vara till ett ovanligt billigt pris, då är det extra viktigt att vara försiktig.

Bedragare uppger att det har en produkt att sälja men i själva verket har de aldrig för avsikt att leverera en vara. Vanligt förekommande är också i samband med att du ska sälja en vara blir erbjuden att få betalt kontant via en kurir eller ett känt fraktbolag. I motprestation vill köparen att du ska lämna ut personuppgifter som de sedan använder i bedrägligt syfte.

Varningssignaler

• Säljaren vill att du ska betala hela eller delar av köpesumman i förskott.
• Det är ofta brådskande då fler uppges vara intresserade.
• Låter det för bra för att vara sant så är det troligtvis så.
• En köpare vill betala kontant via kurir eller ett känt fraktbolag.

Så skyddar du dig mot bedrägerier på e-handelssidor?

• Använd de tjänster som annonssidorna erbjuder för säkra betalningar och leveranser.
• Det säkraste sättet att köpa eller sälja på e-handelssidor är att du träffar säljaren.
• Betala inte i förskott.

Lämna inte ut några känsliga personuppgifter.

Några av sätten de använder sig av är att göra en adressändring, vittja brevlådan eller lura till sig ditt BankID.

ID-stöld är olovlig användning av annan persons identitet. Det vill säga någon annan använder din identitet för att ingå ekonomiska avtal och göra obehöriga köp i ditt namn. Det kan röra sig om att bedragaren kapar din identitet för att:

• Ta krediter och lån.
• Teckna telefonabonnemang.
• Beställa varor och tjänster mot faktura.

Så skyddar du dig mot ID-kapning?

• Var försiktig med dina personuppgifter, riv sönder post innan du kastar den. Ha gärna lås på din brevlåda.
• Skriv inte upp koder eller lämna känsliga uppgifter till någon annan.
• Använd aldrig säkerhetsdosa eller Mobilt BankID på uppdrag av någon för dig okänd person. Särskilt om inte du initierat kontakten.
• Spärra obehörig adressändring via Skatteverket.
• Skaffa en digital brevlåda.

Du blir normalt sett kontaktad via en chattfunktion av en bedragare som kapat en väns eller företags konto och utger sig för att vara denna. Det kan röra sig om att denna behöver hjälp med pengar eller ska betala en räkning och behöver låna din säkerhetsdosa. Bedragaren har ofta gjort sin läxa och tagit reda på uppgifter om sitt offer samt hur kommunikationen mellan dig och den kapade personen sett ut tidigare.

Varningssignaler

• Det är ofta brådskande.
• Personen behöver pengar eller uppgifter från dig.
• Vill att du ska trycka på en länk och fylla i uppgifter.
• Stavfel och konstiga formuleringar.

Så skyddar du dig mot bedrägerier via sociala medier

• Kom ihåg att alla koder till både kort och bankdosa är personliga. Du kan alltså inte låna ut dem till någon som till exempel tappat sin dosa.
• Lämna aldrig ut koder via Facebook och andra sociala medier dessa är personliga och får inte lämnas till någon annan.
• Ring och kontrollera att det verkligen är din vän som du pratar med. Om inte - berätta att någon tagit över Facebook-kontot och att vännen bör återställa sitt konto omgående.