Svenskarnas ekonomiska beteende
Kunskap i all ära, men hur vi faktiskt agerar i ekonomiska frågor är det som får verkliga konsekvenser. Oavsett hur kunnig man är kan ett invant beteende kring pengar vara svårt att bryta, trots att situationen kanske kräver en förändrad levnadsstandard.
Innehållsförteckning
1. Rapportens höjdpunkter och startsida
2. Kunskap - En förutsättning för handlingskraft
3. Svenskarnas ekonomiska beteende
5. Vad tror svenskarna om framtiden?
6. Sammanfattning
Många mår dåligt över sin ekonomi – men livsstilen är oförändrad
Varannan person (50 procent) uppger att de sänkt sin levnadsstandard väldigt lite eller inte alls senaste året. Trots att läget i ekonomin nu kräver en beteendeförändring hos de flesta av oss, har en majoritet av svenskarna fortsatt leva med samma eller nästan samma levnadsstandard. Endast 14 procent upplever att de sänkt sin levnadsstandard mycket.
Samtidigt uppger var tredje person (35 procent) att de har mått dåligt över sin ekonomi det senaste året. Bland de yngre är andelen större än så. Varannan ung person (49 procent) har mått dåligt över sin ekonomi och de unga kvinnorna är i toppen. 60 procent av kvinnorna mellan 18–29 år har mått dåligt över sin ekonomi det senaste året. Bland de unga männen har nära två av fem (39 procent) mått dåligt.
Bland föräldrarna (med barn under 18 år) har 46 procent mått dåligt över sin ekonomi. De utan barn oroar sig i betydligt mindre utsträckning. Bland dem uppger 30 procent att de har mått dåligt över sin ekonomi under det senaste året.
Varför mår vi dåligt?
Av de som uppgett att de har mått dåligt över sin ekonomi det senaste året anger två av fem (41 procent) att det är det nuvarande saldot på kontot som fått dem att må dåligt. Var tredje person (36 procent) uppger att mediebevakningen är orsaken. Nästan lika många uppger att de mått dåligt över att de inte sparar alls alternativt sparar för lite (34 procent), eller att de spenderat mer än de tänkt (33 procent).
– Att känna sig trygg är grundläggande för välmåendet. Om det tillgängliga saldot är lågt blir man extra skör inför oförutseddahändelser och yttre faktorer kan drabba en hårt. Därför är en buffert en viktig del i en stabil ekonomi och för vårt välmående. Det är också bra att försöka förstå de beteendeekonomiska mekanismer som gör att vi ibland tar sämre beslut. På så vis kan vi agera mer medvetet i vardagen och undvika onödiga tankefällor som riskerar att påverka både måendet och ekonomin negativt, säger Magnus.
Vad får svensken att må dåligt?
-
41 % - Nuvarande saldo på kontot
-
36 % - Mediebevakning om det rådande ekonomiska läget
-
34 % - Sparar inga pengar eller har sparat för lite
-
33 % - Spenderat mer pengar än tänkt
-
16 % - Räkningar, mail, annan kommunikation från företag eller banken om pengar
-
13 % - Social press, exempelvis att man spenderar mer för att man inte vågar säga ifrån eller vill verka snål
-
10 % - Har inte tag i ekonomiska beslut
-
9 % - Har tagit nytt / nya lån
-
8 % - Har inte råd att betala räkningar
-
4 % - Dålig koll på vad ekonomiska begrepp och ord betyder och innebär
Flera svarsalternativ var möjligt att ange
Vad är beteendeekonomi?
Beteendeekonomi, eller psykologisk ekonomi, handlar om hur vi i praktiken fattar ekonomiska beslut. Vår hjärna är programmerad att välja den enkla, snabba och minst riskfyllda vägen. Det innebär att vi, utan att vi är medvetna om det, ibland tar beslut som missgynnar oss trots att de i stunden känns rimliga.
Några vanliga beteendeekonomiska mönster:
1. Förlustaversion:
Vår hjärna fokuserar ofta på det negativa, och rädslan över att riskera en förlust tenderar att vara större än glädjen över att eventuellt vinna något annat, vilket påverkar vårt agerande och benägenhet att ta risker.
2. Strutsbeteende:
Innebär att vi skjuter saker framför oss utan att ta in förändrade förutsättningar. Vi väljer, om än omedvetet, att inte se det som händer runt omkring utan stoppar huvudet i sanden och låtsas som ingenting.
2. Choice overload:
När vi ställs inför många valmöjligheter tenderar vi att bli mer passiva, och istället för att ta beslut som kan gynna oss åker vi bara med. Det leder sällan till positiv förändring.
Social press
Bland de unga (18–29 år) är även social press en grogrund för dåligt mående. Av de unga som har mått dåligt över sin ekonomi är det 22 procent som uppger att press från omgivningen har fått dem att må dåligt. Pressen har fått dem att spendera mer än vad de hade tänkt eftersom de inte vågat säga ifrån eller inte velat framstå som snåla.
– Den sociala aspekten är viktig att ta hänsyn till eftersom den kan ha stor inverkan på hur man hanterar sin ekonomi. Om människor i din omgivning får dig att leva över dina tillgångar gäller det att försöka hantera och förebygga situationer där du känner dig obekväm, till exempel genom att stämma av förutsättningarna med ditt umgänge redan innan ni ses, säger Magnus.
Grupptänkande
Grupptänkande är ett fenomen som uppstår där en grupp väljer att hellre uppnå en enighet än att ha ett kritiskt förhållningssätt till idéer som lyfts inom gruppen. Det här kan påverka många olika grupper i vår vardag, till exempel arbetsgrupper på jobbet, kompisgänget eller närmaste familjen.
Det kan faktiskt till och med påverka våra ekonomiska beslut när vi vill prioritera den goda stämningen framför konsekvensen. Man kanske bokar den där familjeresan, trots att man egentligen inte har råd, eller går på en för dyr restaurang med kompisgänget. Man köper helt enkelt saker man egentligen inte har råd med för att slippa dålig stämning och argumentation.
Ett sätt att undvika grupptänkandet är att först bli medveten om att det existerar och att sen konstatera tillsammans i gruppen att alla har olika förutsättningar.
Sparande i oroliga tider
15 procent av svenskarna uppger att de har minskat sitt sparande under de senaste 12 månaderna. Bland de som minskat sitt sparande är föräldrarna med barn under 18 år en framträdande grupp, där nästan var fjärde person (24 procent) uppger att de minskat sitt sparande.
Nästan var tionde svensk (9 procent) har valt att förflytta hela eller delar av sitt sparande till tryggare sparformer. 13 procent av svenskarna har haft möjlighet att öka sitt sparande det senaste året.
– Det är tydligt att det ekonomiska läge vi är i nu slår väldigt olika, där vissa har möjlighet att spara mer medan andra måste prioritera ner sparandet. Att minska på sparandet under en begränsad period kan vara ett knep för att hålla sig flytande i tuffa tider. Men ett löpande sparande är grunden till en välmående privatekonomi, och är det beteende vi i sista hand ska tumma på. Att hålla i rutinen att lägga undan lite varje månad är mycket värt i det långa loppet, säger Magnus.
Utvärdera är bra – planera är bättre
Varannan svensk (52 procent) uppger att de följer upp och ser över sina utgifter varje månad. Men knappt var femte (18 procent) uppger att de följer en månadsbudget. Två av tre (66 procent) säger också att de regelbundet spenderar pengar på oplanerade inköp.
– Ju bättre koll du har på din ekonomi, desto enklare blir det att hitta de kostnader som drar iväg, och du kan då löpande justera din budget. I förlängningen leder detta till att du kanske faktiskt har råd med mer än vad du trodde. Det är mycket troligare att du spenderar på oplanerade inköp om du inte har en plan, säger Magnus.
Var femte person (19 procent) uppger att de ofta för över pengar från sitt sparkonto till sitt lönekonto. Det vill säga antingen sparar de mer än de klarar av, eller spenderar mer än de planerat.
Nudging
– Puffa dig själv till en starkare vardagskonomi
Nudging är en metod som har sitt ursprung inom beteendeekonomi. Det syftar till att göra det enklare för människor att göra önskvärda val – att “puffa” människor i rätt riktning. Det vanliga är att företag jobbar med nudging gentemot konsumenter, för att påverka deras val. Men det är också en metod som du själv kan använda dig av i din vardag, för att styra dig själv mot bättre rutiner och fler kloka beslut.
Tips:
→ Spärra kortet för internetköp (om du har möjlighet). Då behöver kortet låsas upp varje gång något ska handlas. När det blir lite krångligare att fullfölja köpet minskar sannolikheten för impulsköp.
→ Börja med automatisering – sätt upp en automatisk överföring till sparkontot direkt när lönen kommer, istället för att manuellt föra över pengarna eller ta det som blivit kvar i slutet av månaden.
→ Placera maten i kylen strategiskt för att minska matsvinnet hemma. Märk upp en ”ät snart”-hylla längst fram i ögonhöjd så att du inte missar mat som håller på att bli gammal.