Räntan du betalar för ditt bolån är bland annat beroende av vilken ränta (även kallad reporänta) som din bank får betala för att i sin tur låna pengar hos Riksbanken. Om vi tittar på Riksbankens prognos över reporäntans utveckling kan vi förvänta oss en stigande trend på längre sikt, vilket i sin tur kommer att spilla över på privatpersoners bolån.

Rörlig eller fast ränta - fördel och nackdel

Rörlig ränta

Plus: Historiskt sett så har det varit billigast att köra på den rörliga räntan. Du kan relativt snabbt binda räntan om du önskar (vanligtvis är löptiden på rörlig tre månader).

Minus: Det är svårt att räkna på räntan och mycket kan hinna hända på tre månader.

Fast ränta

Plus: Vill du veta exakt vilken kostnad du ska ha på ditt bolån tycker jag att det är en bra idé att binda dina lån.

Minus: Du får betala ränteskillnadsersättning om du löser ett lån i förtid, exempelvis vid byte av bank. Räntan är i regel lite dyrare än rörlig, eftersom du betalar en premie för att veta vad dina framtida kostnader kommer att bli.

Riksbanken har höjt räntan, vad innebär det?

Riksbanken höjde räntan -0,5 procent till -0,25 i december 2018. Effekten kunde varit större på bolåneräntorna som fortsatt väldigt låga. Låga inflationssiffror gjorde att Riksbanken inte valde att höja senast vilket är för bolånet men får negativa effekter på kronans värde. Prognosen för en höjd ränta har skjutits på framtiden och vi kan räkna med fortsatt låga räntor ytterligare ett tag framöver.