En sak som jag tycker är extra roligt med årets nobelpris i ekonomi är hur vi faktiskt möter Richards teorier i vår vardagsekonomi när vi fattar ekonomiska beslut. Han menar att det är ett problem att vi ”bokför” våra pengar på olika konton i vårt medvetande. Att man ofta jämför kostnader och utvärderar hur stor effekt det får för det separata kontot, istället för att se sin totala förmögenhet. Vi sätter helt enkelt olika värde på pengarna.

Hur möter du Richards teorier i din vardagsekonomi?

Separata konton och öronmärkta pengar

Många har separata konton för transaktioner och sparande, vi har andra konton som är öronmärkta för vissa specifika ändamål, exempelvis barnens framtida boende, eller oförutsägbara händelser. Det finns en tydlig hierarki i vår vilja att ta pengar från de öronmärkta kontona.

Vinstpengar är lättare att spendera än hårt förtjänade slantar

Du värderar dina inkomster olika. Vinner du pengar och sedan förlorar dem är du mindre benägen att påverkas av förlusten än om du jobbat ihop pengarna och förlorar samma summa pengar. Det kanske är just det här som göra att vinnarna av stora summor pengar, från exempelvis Lotto, bränner pengarna i större utsträckning än om man får ärva sin mamma eller pappas pengar.

Sparar du kan du uppleva att det är enklare att spendera avkastningen på ditt kapital än om du tjänar ihop samma summa pengar.

Köpa-Vinna-Förlora känns bättre än Köpa-förlora

Har du någonsin köpt en lott och vinner summan som motsvarar en ny lott för att sedan förlora? Det brukar kännas helt ok. Om du köper en lott och förlorar direkt känns det inte lika bra även om vi förlorat samma summa pengar.

Jag tror beteendeekonomi är här för att stanna. Vi behöver förstå varför vi agerar på ett visst sätt i en viss ekonomisk situation för att kunna fatta rationella beslut.