Människor som står i en kö  i en trappa

Uppskovsräntan slopas vid årsskiftet och skulderna växer

Uppskovsräntan slopas vid årsskiftet och skulderna växer

Vecka 39 - Den här veckan kan du läsa om ökade skulder hos Kronofogden, att reporäntan ligger kvar på noll procent och att uppskovsräntan slopas vid årsskiftet. Det här är några utvalda ekonomiska händelser som hänt i veckan. Läs mer om hur detta påverkar din privatekonomi. 

Allt fler skulder hos Kronofogden

Antalet skulder hos Kronofogden har ökat under första halvåret jämfört med samma period förra året. Det är inte bara antalet skulder som växt utan även storleken. Rebecka Öhman, enhetschef, tror inte det har med corona att göra utan är en del av en längre trend. I faktiska tal har skulderna vuxit med 11,5 procent.

Magnus kommenterar: Ökad skuldsättning hos privatpersoner har varit en stadig trend sedan många år. Skuldsättningen gäller både bostäder som stiger i pris och konsumtionskrediter. Att nyttja krediter behöver inte innebära något dåligt men det handlar om att över tid ha en hållbar ekonomi där man inte är beroende av kreditkortet.

Räntan kvar på noll

Riksbanken valde på tisdagen att lämna reporäntan oförändrad på 0,0 procent. Räntan väntas ligga kvar på de här nivåerna fram till tredje kvartalet 2023. Tillgångsköpen fortsätter enligt tidigare utstakad plan.

Magnus kommenterar: Utgången på räntebeskedet var väntat och just nu gasar Riksbanken för att öka privatpersoners konsumtion. Vi ser vissa tendenser till att vilja spara mer när vi befinner oss i kriser men i grunden handlar det om att hålla uppe marknaden och framförallt förtroendet för systemet.

Borttagen uppskovsränta ska hjälpa marknaden

Uppskovsräntan för vinster på vid försäljning av bostad tas bort vid årsskiftet. Anledningen är att öka rörligheten på marknaden genom att minska inlåsningseffekter skriver regeringen. Man räknar med att detta kommer leda till minskade inkomster på 1,7 miljarder för staten.

Magnus kommenterar: Förväntansbilden var att priserna skulle sjunka under krisen vilket visat sig vara långt från verkligheten. Bostadspriserna stiger vilket gör att inlåsningseffekterna kan bli ännu starkare. Blir det dyrare att flytta väljer många att sitta kvar i sitt nuvarande boende.