sportlov-skidbacke.jpg

Inflationsmålet 2019 samt att vi sparar mindre

Nedan får du en kort summering av några utvalda ekonomiska händelser i veckan och hur dessa påverkar din privatekonomi. På det sättet kan du snabbt få en bild av omvärldsläget och känna dig tryggare i hur du ska hantera din privatekonomi.

Sportlovnota på 10 000-17 000 kronor

Sportlovsveckan kan ofta bli dyr. Den genomsnittliga kostnaden för familjen med barn i lägre skolåldern uppskattas bli 10 000 kronor, enligt en undersökning från Kantar Sifo och Blocket. Familjer med tonårsbarn väntas i snitt spendera hela 17 000 kronor under sportlovet. Många föräldrar känner sig dessutom tvingade att hitta på roliga aktiviteter.

Magnus kommenterar: Jag tycker att undersökningen är talande, inte minst delen med att föräldrar känner sig tvingade att sysselsätta barnen under lovet. Jag tror att risken blir att man väljer aktiviteter som är kostsamma. Man passar på att åka skidor, besöka badhuset eller leklandet. Det är helt klart en påfrestning för plånboken när man räknar in mat och fika för hela familjen. Åker man dessutom skidor och tar med hela familjen till fjällvärlden så kostar det betydligt mer än 10 000 kronor.

Bom på inflationsmålet

Trots regeringens försök att få fart på ekonomin når inflationen inte högre än 1,2 procent under fjärde kvartalet 2019. Målet som Riksbanken har är 2 procent. Riksbankschefen Stefan Ingves meddelar att den låga inflationen framförallt beror på de låga energipriserna i vinter.

Magnus kommenterar: Du kanske tycker att låg inflation är bra, priserna stiger ju bara lite grann. Riktigt så är inte fallet. Exempelvis så blir det svårt att motivera löneökningar när inflationen är låg, de så kallade reallöneökningar. Om priserna i samhället stiger sakta, eller till och med sjunker, finns det en tendens att företagen väljer att skjuta investeringar och nyanställningar på framtiden. Därför är lagom med inflation bra.

Vi sätter in mindre på sparkonto

Ny statistik från SCB visar att svenskarna har skruvat i sitt sparande under fjärde kvartalet 2019. Bland annat ser vi de lägsta nettoinsättningarna på fyra år när det gäller bankkontot. Däremot sparar vi gärna i fonder. Intressant är också att tillväxttakten på lån har minskat stadigt sedan 2016.

Magnus kommenterar: Jag har ofta pratat mig varm för att inte låta sparpengarna ligga år efter år på ett vanligt sparkonto, där räntan är nära noll procent. Därför tycker jag att det här är en positiv utveckling. Det viktiga att komma ihåg är att fondsparande är långsiktigt. Pengar som placeras i aktiefonder ska du kunna avvara i minst 5 år. Sparar du i räntefonder räcker det med lite kortare tid. Att tillväxten på lånen avtar är positivt, men skulle också kunna ses som en signal att vi svenskar håller mer i pengarna om tron på framtiden är svag.

Dela