Att jobba under studietiden är bra på flera sätt. Förutom pengar samlar du också på dig arbetslivserfarenhet, något som är värdefullt nästan oavsett vad du jobbar med. Här berättar jag vad du behöver tänka på för att inte råka ut för återbetalningskrav från CSN.

1. Fribeloppet skiljer sig åt för olika studenter

Hur stort fribeloppet är beror till exempel på omfattningen på studierna och är alltså inte samma för alla studenter. Tjänar du mer än det fribeloppet som gäller för dig har du inte rätt till lika mycket studiemedel och kan bli skyldig att betala tillbaks både CSN-lån och bidrag. Återkravet blir större ju större inkomst du har haft.

2. Gränsen gäller per kalenderhalvår

Det kan vara bra att veta att fribeloppet gäller per kalenderhalvår, 1 januari till 30 juni och 1 juli till 31 december. Skulle du tjäna väldigt mycket under våren och inget alls under hösten kan du alltså bli återbetalningsskyldig för första halvåret. 

Tänk på! Om höstterminen slutar efter nyår räknas januariveckorna ihop med vårterminen. Det gör att fribeloppet blir lägre för perioden 1 juli till 31 december.

3. Vissa bidrag räknas in

Förutom lön räknas till exempel a-kassa och föräldrapenning som inkomst, däremot inte bostads- eller barnbidrag.

4. Försäljning av aktier 

Något som många inte känner till är att kapitalinkomster räknas in i fribeloppet, till exempel om du säljer aktier med vinst.

5. Vinst från såld bostad

Planerar du att sälja en bostad? Då är det viktigt att tänka på att också vinsten på försäljningen också är inkomst. Det kan göra att du slår i inkomsttaket snabbare än du tänkt.

Tips för att slippa återbetalningskrav

Hos CSN kan du se allt som räknas in i fribeloppet. Kolla också vilket fribelopp som gäller per halvår för dig. Om du redan har fått högre inkomster än fribeloppet, kontakta CSN direkt för att få råd!

Lycka till med extrajobben!