Så många föräldrar kompenserar varandra ekonomiskt i relationen

Innehållsförteckning

1. Inledning och rapporten i korthet
2. Så många föräldrar kompenserar varandra ekonomiskt i relationen
3. Så preppar du ekonomin för tuffa tider
4. Ska barn få betalt för att hjälpa till hemma?
5. Barns delaktighet i ekonomin – en vattendelare
6. Mammor mindre trygga med att lära ut ekonomi
7. Rekrytering av barn för ekonomisk brottslighet
8. Är 18-åringar mogna att hantera barnsparandet?

Fler av våra rapporter hittar du här

Fler kvinnor än män (46 procent respektive 31 procent) anser att den av sammanboende föräldrar som tar ut mer föräldraledighet, vab eller deltidsarbete bör bli kompenserad av den andra föräldern. Bland kvinnor 30–49 år har mer än hälften denna åsikt (56 procent), medan endast drygt en tredjedel av männen i samma åldersgrupp (38 procent) håller med.

48 procent av föräldrar med barn under 18 år kompenserar sin partner för eventuella inkomstbortfall, till exempel vid vab, föräldraledighet, deltidsarbete och sjukskrivning.

Så mycket förlorar du vid deltidsarbete

Tabellerna visar hur lön och framtida pensionsutbetalningar påverkas vid deltidsarbete i 8 år. Både allmän pension och tjänstepension är inräknad.

Deltidsjobb 75 %

Ordinarie lön (före skatt)	Förlorad lön/mån	Förlorad lön totalt	Förlorad framtida pension/mån livet ut
29 000 kr	7 250 kr	696 000 kr	500-700 kr
41 000 kr	10 250 kr	984 000 kr	800-1 100 kr
59 000 kr	14 750 kr	1 416 000 kr	800- 2 300 kr

Deltidsjobb 90 %

Ordinarie lön (före skatt)	Förlorad lön/mån	Förlorad lön totalt	Förlorad framtida pension/mån livet ut
29 000 kr	2 900 kr	278 400 kr	200-300 kr
41 000 kr	4 100 kr	393 600 kr	400 kr
59 000 kr	5 900 kr	566 400 kr	100-1 300 kr

Vardagsekonomen - Om en förälder tar mest ansvar från start är det vanligt att mönstret består, med ojämn fördelning av vab och deltidsarbete. Samtidigt växer skillnader i lön, karriär och pension över tid. Eftersom pensionen är individuell är det dessutom svårt att jämna ut skillnader i efterhand. Därför är det viktigt att tänka långsiktigt redan tidigt. Många tror att familjens ekonomi försämras av att dela lika på föräldraledigheten när den ena föräldern har högre lön, men om ni båda har rätt till föräldralön via jobbet kan den gemensamma inkomsten tvärtom öka. Kolla därför med arbetsgivaren vilka villkor som gäller.

Tips - Fyra sätt att kompensera varandra

1. Dela på ansvaret för barnen
   Genom att dela på föräldraledighet, vab och deltidsarbete minskar ni risken för långsiktiga skillnader i lön, karriär och pension.
2. Amortera extra på bolånet
   Låt den av er som har högre inkomst amortera lite mer på ert gemensamma bolån. Då gynnar det er båda genom att både lånet och räntekostnaderna sjunker snabbare. Jämfört med att sätta pengarna på ett sparkonto ger det här bättre effekt, eftersom bolåneräntan nästan alltid är högre än sparräntan.
3. Spara åt din partner på ett ISK eller i en kapitalförsäkring
   Ett fondsparande passar bra för sparande på lång sikt, till exempel för ett privat pensionssparande. Om ni är gifta behöver ni skriva ett äktenskapsförord om att sparandet ska vara enskild egendom vid en eventuell skilsmässa.
4. Överför premiepension till din partner
   Det här är lätt att anmäla via Pensionsmyndigheten och påverkar inte vardagsekonomin. Tänk på att överföring av premiepension behöver göras under flera år för att ge effekt. Den är bara möjlig mellan gifta eller registrerade partners.

Familjer har gjort större ekonomiska anpassningar än övriga grupper

Detta har svenskarna valt att avvakta med de senaste tre åren på grund av det ekonomiska läget (exempelvis hög inflation, svag krona och hög ränta):

Boka semesterresa

• 34 % Föräldrar med hemmavarande barn
• 18 % Övriga 

Renovera hemma

• 27 % Föräldrar med hemmavarande barn
• 11 % Övriga

Köpa bil

• 18 % Föräldrar med hemmavarande barn
• 11 % Övriga

Söka eller byta jobb

• 13 % Föräldrar med hemmavarande barn
• 8 % Övriga

Vardagsekonomen - Inflationen och de ökade levnadskostnaderna som vi har upplevt under de senaste åren har slagit extra hårt mot barnfamiljerna. Stigande räntor, el-, mat- och drivmedelsutgifter har pressat deras ekonomi mer än andra grupper. Trots tecken på ekonomisk återhämtning i Sverige är barnfamiljer fortsatt en eftersatt grupp, vilket gör att de, trots förbättringar, inte har återhämtat sig lika starkt. Enligt Försäkringskassan har dessutom andelen barnfamiljer med relativt låg ekonomisk standard ökat – särskilt bland ensamstående föräldrar, där den ekonomiska utsattheten fortsätter att förvärras.