På icabanken.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Jag förstår

Rörlig eller bunden ränta, hur ska man tänka?

2017-08-17

Visste du att boendekostnaden är hushållets största utgift? Stora kostnader innebär ofta att det finns pengar att spara, trots detta har nästan 40 procent av svenska folket har aldrig förhandlat sin ränta. Här behöver det ske en förändring! Jag tar dig igenom hur du ska tänka beträffande fast, rörlig ränta och hur du förhandlar din ränta.

Inflationen påverkar din ränta

Om du har rörlig ränta (tre månaders) påverkas din ränta av Riksbankens räntebesked. Riksbanken justerar rätan med utgångspunkt ibland annat hur inflationen (allmänna prisnivån i samhället) utvecklas. Hög inflation vill man kyla av genom att höja räntorna, låg inflation som vi haft senaste åren vill man höja genom att sänka räntorna, därav minusräntan. Tidigare i veckan rapporterade SCB att inflationstakten var 2,2 procent under juli och tar man bort ränteeffekter var inflationen 2,4 procent. Riksbanken har som målsättning att hålla inflationen på 2 procent +- 1 procent. Vad innebär det här då? Jo, inflationen är på de nivåer Riksbanken önskar vilket innebär att en höjning av den så kallade repo-räntan kan närma sig och den rörliga boräntan kommer stiga. Jag tror vi har nått en räntebotten där eventuella justeringar nedåt kommer vara marginella. Jag får ofta frågan om jag tycker man ska binda räntan och mitt svar brukar bli tudelat, om du vill vet din framtida räntekostnad kommer bli är det bra att binda dock har det historiskt sett varit bäst att låta räntan vara rörlig. Vi har haft ett otroligt lågt ränteläge och svenskarna har inte varit sena att hoppa på, cirka 70 procent har rörlig ränta på sina bolån.

Hur blir det med den långa räntan?

Den så kallade långa räntan (mer än ett år) påverkas av marknadens förväntningar på framtida inflation. Tror man att framtida inflationen kommer vara låg så är de långa räntorna låga och tvärt om tror man att framtida inflation kommer vara hög så är de långa räntorna höga. Idag kan du binda dina räntor billigare på ett år än om du väljer rörlig ränta. Du kan binda på fem år för 30 punkter mer än rörlig. Vad innebär det här då? Jo, att marknaden alltså tror på fortsatt låg inflation en bra tid framöver. Det här kan givetvis förändras och är en ögonblicksbild just nu, det får vi inte glömma.

Hur mycket kan man spara?

I genomsnitt kostade ett småhus, i Sverige 2016, 2,7 miljoner kronor. Om du köper ett hus som ligger runt genomsnittet och lyckas pruta som gemene svensk har gjort, på den rörliga räntan under juli i år, skulle du spara cirka 10 500 kr/år. Det är riktigt bra tycker jag. Brukar du jaga bra bensinpris? Bra, jag också. Låt oss gör en jämförelse, om du åker 1 000 mil med din bil varje år och den drar 0,7 liter milen kommer du göra över med 700 liter bensin på ett år. Jag jämförde bensinpriserna i Gävle och kom fram till att billigaste kostade 13.52 kr/liter jämfört med dyraste som kostade 13,77 kr/liter. Du sparar alltså 25 öre per liter, vilket blir och 175 kr på ett helår. Lägg krutet där det gör störst skillnad!

Hur gör man?

  • Läs på innan du kontaktar bankerna och kolla upp vad du har för ränta idag. Jämför aktuella räntar på exempelvis Compricer eller Booro innan du börjar förhandla. I jämförelserna ser du vilken ränta bankerna har erbjudit sina kunder och vilken ränta de faktiskt har lånat ut till senaste månaden.  
  • Om du har rörlig ränta idag kan du förhandla omedelbart, kontakta din nuvarande bank och se om du redan nu har deras bästa erbjudande (berätta att du ska jämföra räntor), gå till bank nr två och se om de kan matcha första bankens nivå osv. Det finns en myt om att det ska vara svårt att flytta bolånen till en annan bank, det stämmer inte.
  • Har du fast ränta behöver du ta reda på när lånen löper ut. Det brukar vara bäst att förhandla när lånen löper ut. Om du vill bryta/ändra bindningstiden mitt i en period kommer du få betala något som kallas för ränteskillnadsersättning vilket kan bli dyrt. Banken har räknat med att få in räntan som du bundit dig till och vill du bryta det avtalet måste du betala utebliven ränteintäkt till banken, ränteskillnadsersättning.

 

Hoppas du fått bättre insikt i hur räntorna påverkas och hur du vill göra med dina bolån. Lycka till! 

Magnus Hjelmér

Vardagsekonom

Twitter: @MagnusHjelmer
Snapchat: @MagnusHjelmer
Facebook: @Vardagsekonomen

Fler inlägg i kategorin Låna

Visa fler