På icabanken.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Jag förstår

Sjukskrivning - Så påverkas din ekonomi av långtidssjukskrivning

2017-10-02

Att bli allvarligt sjuk kan hända vem som helst. Hur man skulle förhålla sig till sjukdomsbeskedet är svårt att föreställa sig och även vilka konsekvenser det för med sig. Att dessutom behöva tänka på de ekonomiska konsekvenserna känns väldigt avlägset i en sådan situation. Att ekonomin påverkas råder det inget tvivel om, frågan är bara hur och i vilken omfattning.


Med en längre tids sjukskrivning minskar inkomsten ganska rejält medan kostnadsmassan är kvar eller till och med växer under sjukdomsperioden. Hur ska man hantera detta? Jag kommer beskriva flödet som man går igenom och ge tips på hur man både kan dra ner på kostnaderna, men även hur man kan behålla så stor del av inkomsten som möjligt.  

Din arbetsgivare

Om du inte är förmögen att jobba ska du meddela din arbetsgivare att du är sjuk så snart som möjligt. Det är din arbetsgivare som betalar ut sjuklön under den första sjukdomstiden, det vill säga de 14 första dagarna. Den anställda har enligt sjuklönelagen en karensdag. Det innebär att ingen sjuklön betalas ut för den första sjukdagen. För dag 2-14 i sjukperioden är sjuklönen 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner. Kom ihåg att du efter den sjunde sjukdagen ska lämna in ett läkarintyg till din arbetsgivare.

Vilken sjukvård har du rätt till när du sjukskrivs

Efter att du fått din diagnos bestämmer doktorn i vilken omfattning du bör sjukskrivas och hur lång sjukskrivningen ska vara. En sjukskrivning kan förlängas beroende på ditt sjukdomstillstånd och om du exempelvis behöver längre eftervård än vad som tidigare uppskattats. Du kommer antingen få med dig ett läkarintyg som ska skickas in till Försäkringskassan eller så skickas det elektroniskt till Försäkringskassan, därför ska du kolla med din doktor hur de brukar göra. Redan nu kan du gå in på Ersättningskollen och se ungefär hur mycket ersättning du kommer få från Försäkringskassan och andra instanser. De flesta kliniker har även en kurator och det går att boka en tid med kuratorn för att gå igenom den ekonomiska situationen och undersöka vilken hjälp som finns att få. Prata med din doktor eller en sjuksköterska som kan förmedla kontakten till kuratorn.

Högkostnadsskydd – i Sverige har vi ett skyddsnät som hjälper till att täcka kostnader när vi passerat en viss nivå:

  • Läkarbesök – Spara alla kvitton, eftersom det är du själv som söker om högkostnadsskydd och ska kunna redovisa kostnader. Betalar du 1 100 kr under en tolvmånadsperiod har du rätt till frikort.
  • Sjukresor – Bestäms i respektive landsting eller region beroende på vilket färdsätt du väljer. › Läs mer här
  • Läkemedel – Högkostnadsskyddet utgörs av ett rabattsystem. Du kommer aldrig behöva betala mer än 2 200 kr under högkostnadsperioden förutsatt att läkemedlet ingår i högkostnadsskyddet. Du kan logga in för att se hur mycket du köpt läkemedel för i den så kallade högkostnadsdatabasen. › Läs mer här 
  • Hjälpmedel – Du kan få hjälp med kostnaden för hjälpmedel som du behöver, kolla med ditt landsting vad som gäller.

Försäkringskassan

När du varit sjuk mer än 14 dagar får du ersättning från Försäkringskassan. Du ska ansöka om sjukpenning, därför är det viktigt att du skickat in ditt läkarintyg. Första året du är sjuk får du knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst i sjukpenning. Försäkringskassan har ett lönetak för ersättningen vilket innebär att du får ersättning för den del av lönen som ligger upp till 7,5 prisbasbelopp (44 800 kr för år 2017). Det vill säga strax över 27 500 kr/månad. Ansökan gör du enklast online och loggar in med e-legitimation. Försäkringskassan har tagit fram en film som beskriver hur du går tillväga när du söker sjukpenning. › Filmen hittar du här 

Ersättningsbeloppen förändras över tid beroende på hur länge du är sjukskriven. Här är några tidsangivelser som det är bra att ha koll på:

De första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte klarar av ditt vanliga arbete.

Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete eller något annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda.

Efter 180 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Men det finns undantag. Om det är mycket troligt att du kan komma tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare innan det har gått 365 dagar från att du blev sjuk. Eller om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Efter 365 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Men det finns ett undantag. Det är om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Har du försäkringar du inte känner till?

Det finns flera olika försäkringar som hjälper dig om du blir svårt sjuk. Många har privata försäkringar eller sådana som är knutna till anställning eller fackförbund. Kolla upp om du har någon av följande försäkringar, vilket kan ge dig extra inkomst vid sjukdom.

  • Sjuk och olycksfallsförsäkring – Tecknas privat eller via jobbet. En sjuk- och olycksfallsförsäkring kan bland annat ge ersättning om du får en bestående invaliditet orsakad av en sjukdom eller ett olycksfall. I många försäkringar ingår också ett engångsbelopp som betalas ut direkt vid vissa sjukdomsdiagnoser.
  • Låneskydd – Tecknas privat. Låneskydd finns för ett flertal olika lån. Exempelvis för bolån. Ett bolåneskydd träder in och betalar kostnaden för lånet när du har varit arbetslös eller arbetsoförmögen i 30-60 dagar.
  • Inkomstförsäkring – Tecknas privat eller ingår i medlemskap hos ditt fackförbund. Inkomstförsäkringar kompletterar samhällets skydd och ger ersättning vid inkomstbortfall.

 Fler ekonomiska tips

  • Amorteringsanstånd – Kontakta din bank och kolla om du har möjlighet att skjuta på din/dina amorteringar.
  • Du kan alltid vända dig till kommunens budget- och skuldrådgivare där du får hjälp med att planera din ekonomi. De bistår med allt från att upprätta en budget till tips om hur du kan skära ner på kostnaderna. › Du hittar mer information här
  • Det finns fonder och stiftelser där du kan söka ekonomisk ersättning. Du kan få hjälp med extra kostnader som beror på sjukdomen, till exempel för vård och medicin. Hos länsstyrelserna finns information om vilka fonder som finns. Sjukhuset på orten där du bor vet ofta vilka fonder som kan vara aktuella att söka ur.

 

Jag ger mig ut och testar hur det är att drabbas av en svår sjukdom utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vilka konsekvenser får exempelvis en sjukskrivning på ekonomin och vad kan man själv göra för att ha ett så bra skyddsnät som möjligt?

Fler inlägg i kategorin Tester

Visa fler