Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse, följa upp hur webbsidan används, samt för att stödja vår marknadsföring. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Ok

Så påverkas sparandet av din risknivå

Kvinna och man i ICA Bankens jämförelse av risknivåer

Vilken risknivå du väljer i ditt sparande kommer göra stor skillnad när det är dags att ta ut pengarna. Magnus går igenom de olika risknivåerna och jämför vad "Lågrisk-Leila" och "Högrisk-Harry" får ut av sitt fondsparande.

Så funkar riskskalan

Varje fond måste vara märkt med en risknivå på riskskalan från 1–7. Ju lägre siffra desto lägre risk tar du med dina pengar. Högre upp på riskskalan ökar möjligheten att få högre avkastning, men tyvärr ökar samtidigt risken att förlora pengar. Det vanligaste är att en fonds riskbetyg utgår från hur fondens värde har rört sig under de senaste fem åren.

Riskskala ICA Banken

Vad innebär risknivåerna?

Hög risk

Vill du maximera risktagandet satsar du på rena aktiefonder. De ligger på 5–7 av 7 på riskskalan, så du kan få viss spridning på risken även här. Branschfonder ligger ofta högt på riskskalan och de kan vända snabbt på börsen. Ett tydligt exempel är IT-bubblan som sprack år 2000. När det gäller globalfonder är risken inte fullt lika hög. Exempelvis kan marknaden i Asien gå dåligt samtidigt som ett annat land inte påverkas lika mycket, vilket minskar svängningarna på börsen. Här kan du läsa mer om de vanligaste fem fondtyperna. Lyckas man pricka in goda tider och rätt fonder kan man få riktigt bra utdelning. Under de senaste 10 åren har aktiefonderna gett en sammanlagd avkastning på ungefär 170 procent.

Mellanrisk

När man blandar räntefonder med aktiefonder (som har högre risk) får man ett sparande med medelrisk, alltså 3–5 av 7 på riskskalan. Dessa blandfonder passar om du vill hålla ner risken, men ändå få del av avkastningen som aktiefonder kan ge i börsuppgång. Har du sparat på svenska blandfonder de senaste tio åren har du skrapat ihop sammanlagt cirka 100 procent i avkastning. 

Låg risk

När det gäller fondsparande ligger olika typer av räntepapper lågt på riskskalan, exempelvis statsobligationer. De ligger på 1–3 av 7 på riskskalan. Enklast är att köpa dessa via en så kallad obligationsfond. Lägsta möjliga risk får du om du sätter in pengarna direkt på bankkontot, så länge det har insättningsgaranti. Avkastningen när man tar låg risk är som regel liten. Bankkontot ger nästan ingen avkastning alls och räntefonderna ger några få procent per år, lite olika beroende på om du väljer långa eller korta räntefonder. De senaste tio åren har man fått sammanlagt cirka 28 procent på långa räntefonder men bara 4,5 procent på korta räntefonder, mycket på grund av det låga ränteläget.

Varför måste fondsparande vara långsiktigt?

En generell tumregel är att ju högre risk du tar desto längre ska du kunna avvara pengarna. Tanken är att den långa spartiden kompenserar för börsnedgångar under resans gång. Du kanske förlorar jättemycket i en kris, men låter du pengarna ligga kvar kommer börsen – och ditt sparande – till slut att återhämta sig. Idag har marknaderna hämtat sig med råge från finanskrisen 2008. Ett bra tips är att månadsspara i fonder. Genom att köpa både när det är billigt, som vi en nedgång, och när det är dyrt, som när börsen står högt, får du ett bra genomsnitt. Behöver du pengarna inom kortare tid än fem år är det bättre att satsa på räntefonder, eller eventuellt en blandfond. Läs mer om hus du kan spara smart på kort och lång sikt.

Lågrisk-Leila mot Högrisk-Harry

En undersökning gjord av JP Morgan Asset Management visar att 45 procent av männen föredrar riskfyllda investeringar med möjlighet till högre avkastning. Motsvarande siffra för kvinnor är 28 procent. Om vi skulle göra ett räkneexempel utifrån att kvinnor tar mindre risk, vad skulle effekten i plånboken bli? Om Lågrisk-Leila placerade 100.000 kronor i en räntefond 2005 har cirka 156.000 kronor på fondkontot år 2020. Högrisk-Harry, som satte in lika mycket pengar i en aktiefond samma år, har fått ihop 338.000 kronor, alltså mer än dubbelt så mycket som Leila. Det är alltså värt att lägga några minuter extra på att fundera på hur du vill väga risk mot möjlighet till utdelning.

Magnus Hjelmér

Vardagsekonom

Twitter: @MagnusHjelmer
Facebook: @ICABanken

Vad som anges i artikeln ska inte anses som fondrådgivning utan som tips om vad som är bra att tänka på.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Sparskola

För dig som vill komma igång med ett sparande, spana in Vardagsekonomens sparskola.

› Sparskolan, del 1
› Sparskolan, del 2