Dödsfall

Om det värsta skulle hända. Att du förlorar någon nära anhörig. Tanken är ofattbar och det går inte att förbereda sig. Men det finns ändå en rad praktiska saker som du kan och bör göra. Om du är den som stod närmast den avlidne har du laglig rätt att till exempel ta hand om egendom och sköta de första praktiska sakerna. Du är skyldig att på en gång kontakta de övriga delägarna i dödsboet och berätta om dödsfallet. Därefter tas ansvaret över av någon som ni alla i dödsboet är överens om att anlita. Om du tar hjälp av en begravningsbyrå kan den sköta kontakter med myndigheter, arbetsgivare etc.

Dödsbo och dödsbodelägare

När en person avlider räknas allt hon eller han ägde in i ett dödsbo. Dödsboet äger allt innan arvet har skiftats.

Arvingar enligt lag och universella testamentstagare blir dödsbodelägare. Delägarna representerar dödsboet tillsammans och måste i princip vara överens om vad som ska göras med boet. Rent praktiskt är det vanligt att en av delägarna eller någon utomstående får de övrigas fullmakt att förvalta boet.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan någon av dem begära att en boutredningsman utses. Det innebär att tingsrätten beslutar att boet ska förvaltas av en särskild person. Ofta är det en advokat som får uppdraget. Detta är dock en dyr lösning. Det är bättre att komma överens.

Bouppteckning

Dödsboet ska göra en förteckning över och värdera alla de tillgångar och skulder som ingår i boet.

Bouppteckning måste göras inom tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter det att den är gjord. Du kan få hjälp av en bank eller en begravningsbyrå. Ibland finns det så lite i boet att det inte räcker till mer än begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en så kallad dödsboanmälan. Den görs av socialnämnden som lämnar in den till Skatteverket.

Huvudsyftena med en bouppteckning är:

1. Påvisa vilka som är delägare i dödsboet
2. Påvisa den avlidnes tillgångar och skulder
3. Utgöra underlag för borgenärernas bedömning av boets ekonomiska situation

Arvet skiftas

Innan dödsboets tillgångar kan skiftas ska alla eventuella skulder, kostnader för begravning etc betalas. Delägare i ett dödsbo har inget personligt ansvar för den avlidnes skulder. Det betyder att om dödsboet inte kan betala skulderna så skrivs de oftast av. Om du tagit ut något ur ett dödsbo innan skulderna är betalda måste du lämna tillbaka det om det behövs för att täcka skulden. När skulder och kostnader betalats delas tillgångarna mellan arvingar och testamentstagare. Arvet skiftas till det marknadsvärde som delägarna kommer överens om. Det är möjligt att ha kvar ett dödsbo oskiftat, men vanligast är att det skiftas så snart som möjligt.

Ordlista och Förklaringar

Dödsbo

Dödsbo är namnet på en död persons tillgångar och skulder. Ett dödsbo är en s k juridisk person och existerar fram till dess att dödsboet upplöses genom arvskifte. Dödsboet utgör en ekonomisk enhet där delägarna inte äger dödsboets tillgångar utan endast innehar en andelsrätt i dödsboets behållna förmögenhet. Då det bara finns en dödsbodelägare existerar dödsboet till dagen för bouppteckningens registrering. Om den avlidne var gift ska också efterlevande makes tillgångar och skulder antecknas.

Dödsbodelägare och arvingar

Med dödsbodelägare avses make, sambo, arvingar (bröstarvingar, föräldrar, syskon etc) och s k universella testamentstagare, d v s den eller de som enligt testamentet ska erhålla hela eller del av kvarlåtenskapen. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till dödsboförrättningen.

Arvsordningen anger hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska fördelas om den avlidne ej förordat annan fördelning genom testamente. Finns ingen efterlevande make eller universell testamentstagare, ärver den avlidnes bröstarvingar, d v s. den avlidnes barn. Om barnet är avlidet, ärver det avlidna barnets egna barn osv. Finns det inte några bröstarvingar ärver den avlidnes mor och far. Är någon av dem avliden ärver den avlidnes syskon, eller om syskonet är avlidet, syskonbarn. Lever inte den avlidnes far, mor, syskon eller syskons barn ärver farfadern, farmodern, morfadern, mormodern, eller om någon av dem är avliden, dennes barn. Observera att sambo och kusiner inte ärver enligt den legala arvsordningen.

Bouppteckning

När en person avlider ska en bouppteckning upprättas, d v s en förteckning över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. En bouppteckning är dels denna genomgång (förrättning) som dödsboets delägare gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder, dels den handling som man då upprättar. Bouppteckning ska göras av två gode män, s k bouppteckningsförrättare. Tillgångarna ska värderas enligt vissa regler, som finns angivna i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Bouppteckning ska som regel göras inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till skattemyndigheten där den döde var mantalsskriven inom ytterligare en månad efter upprättandet. Det går att få anstånd med att upprätta bouppteckningen. Anståndet måste sökas inom tre månader från dödsfallet.

Bodelning

Om makarna hade giftorättsgemenskap måste bodelning ske innan den dödes tillgångar kan skiftas. Var den avlidne sambo, ska om den efterlevande sambon så begär, en bodelning göras mellan samborna med anledning av dödsfallet. I sådan bodelning ingår endast egendom som förvärvats för gemensamt bruk, t ex bostad och bohag.

Arvskifte

När boutredningen är klar och bouppteckningen inregistrerats hos Skatteverket kan arvskifte förrättas. Arvskiftet avser fördelningen av egendom till arvingar och testamentstagare. Skiftet är liksom bodelning en privat förrättning mellan de berörda parterna. Man gör då ett arvskifte som är ett avtal mellan delägarna.
Om de är överens kan de fritt skifta boets tillgångar efter de värden som de själva bestämmer. Över arvskiftet ska det upprättas en skriftlig handling som skriftligen ska godkännas av samtliga dödsbodelägare. Ett arvskifte kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats i bouppteckningen. Finns det en omyndig delägare ska denne företrädas av förmyndare eller god man. I sådant fall ska överförmyndaren teckna sitt godkännande på handlingen. Arvskiftes- och bodelningshandlingen behöver inte bevittnas. Den undertecknade arvskifteshandlingen utgör - tillsammans med bouppteckningen- de behörighetshandlingar som krävs för att en arvinge ska kunna disponera sin del av arvet efter den avlidne.

Dödsboanmälan

Ibland är tillgångarna efter den döde, inklusive efterlevande makes eller sambos egendom, inte större än att de endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet. Då kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan till socialnämnden.

Dödsboförvaltning

Ett dödsbo förvaltas av dödsbodelägarna fram till dess det upplöses. Dödsboet kan förvaltas på olika sätt; dels av dödsbodelägarna gemensamt, eller av boutredningsman som har förordnats av tingsrätt eller av i testamente angiven testamentsexekutor. Den eller de som företräder dödsboet i avvaktan på arvskifte måste alltid kunna styrka sin behörighet. Vid ett uttag på bankkonto som tillhör dödsboet krävs att det kan uppvisas dels inregistrerad bouppteckning som utvisar alla dödsbodelägare, dels fullmakt i original från samtliga dödsbodelägare. Innan bouppteckning har inregistrerats får ett dödsbo som inte förvaltas av boutredningsman bara företa sådana rättshandlingar som rimligen inte kan vänta. Uttag brukar medges från avlidens konto för att betala begravningskostnader och andra sedvanliga utgifter för den avlidne, såsom hyra, el- och telefonräkningar. Efterlevande make och oförsörjda barn har alltid rätt att ur boet få nödvändigt underhåll under tre månader från dödsfallet. Dödsfallsintyg och släktutredning ska lämnas.

Boutredningsman och skiftesman

Ofta uppkommer delade meningar om hur ett dödsbo ska förvaltas eller delas. Ibland kan det också uppstå svårigheter med att utreda ett dödsbo eftersom inte samtliga dödsbodelägare vill medverka. I dessa fall kan dödsbodelägare få en boutredningsman eller skiftesman förordnad efter ansökan hos tingsrätten. För att undvika tvister kan den som upprättar testamente bestämma att boet ska förvaltas och skiftas av en testamentsexekutor. Bestämmelser om boutredningsman, skiftesman och testamentsexekutor återfinnes i ärvadabalken 19 kapitlet.

Den avlidnes skulder och tillgångar

Den avlidnes skulder kan vara större än hans tillgångar, inklusive eventuell andel i efterlevande makes eller sambos egendom. Delägarna ansvarar inte personligen för dödsboets skulder. Innan dödsboets tillgångar kan skiftas ska alla eventuella skulder, kostnader för begravning etc betalas. Om emellertid bodelning och arvskifte skett innan den avlidnes och boets andra skulder betalats, ska arvskiftet återgå. Återgången begränsas till vad som behövs för att skulderna ska kunna betalas. Vid återgång för skuldtäckning ska respektive delägare återbetala sin del i förhållande till vad han har fått för mycket. I övrigt ska bodelning och arvskifte kvarstå.

Preskription

Den allmänna preskriptionstiden är 10 år. Efter sex år kan Skatteverket dock inte överklaga en taxering. Om det handlar om en konsumentfordran gäller en preskriptionstid om tre år. I ett oskiftat dödsbo så preskriberas inte rätten till att påkalla arvskifte.

Skatt och anmälan

Färdig bouppteckning ska skickas in till Skatteverket. Skatteverket registrerar bouppteckningen och fattar beslut om arvsskatt. Även om arvs- och gåvoskatten har slopats fr o m den 16 december 2004, föreligger det skyldighet för dödsboet att göra en bouppteckning efter den avlidne. När Skatteverket har tagit emot meddelande om dödsfallet avregistreras personen som avliden i folkbokföringsdatabasen. Uppgift om dödsfallet aviseras via aviseringsregistret till andra myndigheter, exempelvis Försäkringskassan. Skatteverket lämnar även, på begäran av de anhöriga eller annan, registerutdrag om dödsfallet, intyg för kremering och gravsättning samt dödsfallsintyg med släktutredning.

Så länge egendomen inte har skiftats, d v s. delats upp mellan dödsbodelägarna, finns dödsboet kvar och ska betala skatt på eventuell inkomst som den avlidne har fått – före eller efter dödsfallet. Ett dödsbo ska dessutom deklarera för år efter dödsfallsåret om boet är oskiftat och;haft inkomst på minst 100 kr eller; förmögenhet över 1 500 000 kr; ägt fastighet under inkomståret eller; om dödsboet ska betala avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader. Inkomstdeklaration behöver inte lämnas om dödsboets enda inkomst är ränta eller utdelning där skatteavdrag gjorts. Dödsboet är skattemässigt avslutat när dödsboets alla tillgångar är skiftade, deklaration lämnad för sista gången och över- eller underskott på skattekontot är reglerat.

Äkta makar, partnerskap och sambo

Äkta makar

Gifta äkta makar har automatiskt giftorätt i varandras egendom om det inte finns något annat avtal upprättat. Giftorätten innebär att båda parter har rätt till hälften av värdet på boets alla tillgångar efter avdrag för skulder – även sådant som har anskaffats individuellt före äktenskapet. Giftorätten realiseras inte förrän äktenskapet löses upp genom skilsmässa eller dödsfall, eller om makarna begär bodelning under äktenskapet.

Om äkta makar är av annan vilja så kan paret upprätta ett äktenskapsförord där man bestämmer att viss egendom ska vara undantagen giftorätten. Sådan egendom blir då enskild egendom och kommer inte att ingå i eventuell bodelning. Enskild egendom kan också vara saker som någon av parterna fått genom testamente eller gåva och att det då angivits att det ärvda eller skänkta ska vara enskild egendom. Ett äktenskapsförord måste registreras hos tingsrätten.

Om makar har barn som inte är gemensamma kallas dessa för särkullbarn. Särkullbarn har samma lagliga rätt att ärva som gemensamma barn, men med den skillnaden att de har rätt att få ut sitt arv på en gång. Gemensamma barn får inte ut sitt arv förrän båda föräldrarna har dött. Efterlevande make till avliden make förfogar över hemmets alla tillgångar fram till sin egen död.

Registrerat Partnerskap

Två personer av samma kön har rätt att registrera partnerskap. Registreringen är främst tänkt för homosexuella par, men något krav på sådan sexuell läggning finns inte. Par av samma kön som väljer att registrerapartnerskap har enligt partnerskapslagen samma rättigheter och skyldigheter gentemot varandra som gifta par.

Ett registrerat partnerskap mellan två personer är en juridisk betydligt starkare förening avseende arvsrätt än ett samboskap. För homosexuella par som ej registrerar partnerskap gäller sambolagen.

Sambolagen

Det finns ingen möjlighet för sammanlevande par att registrera sig som sambo i juridisk mening. Som efterlevande sambo ärver man inte den andra partnern vid dödsfall utom i de fall då testamente upprättats av den avlidne partnern. Som sambor är man ej heller underhållskyldig gentemot varandra eller förmånstagare till varandras livförsäkringar. Arv efter sambo som avlidit tillfaller den avlidnes barn, föräldrar eller syskon, vilka dessutom har rätt att få ut sin arvslott på en gång.

Då en sambopartner avlider så har den efterlevande sambon endast rätt till hälften av gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk oberoende av vem av de två som betalt egendomen. Efterlevande sambo har dock alltid rätt att via bodelning ur gemensam bostad och bohag behålla så mycket att det motsvarar ett värde av två basbelopp.

Som sambo är man två självständiga ekonomiska individer som var och en äger det man förvärvat genom köp, arv, testamente eller gåva före samboförhållande. Den som före samboförhållande har köpt bostad, bil eller bohag betraktas därför som ensam ägare av detsamma. Sambolagen gäller både för homo- och heterosexuella par.

Övrigt

Om en person är försvunnen och man befarar att personen har avlidit kan tingsrätten – enligt nu gällande regler – besluta om dödförklaring. Inom Regeringskansliet pågår ett lagstiftningsarbete med nya regler om dödförklaring. Förslaget om ny lag innehåller bl a regler om att Skatteverket kan meddela beslut om dödförklaring när någon är försvunnen i samband med naturkatastrofer. Om det inte är utrett, men i hög grad sannolikt, att en försvunnen är död ska dödförklaring kunna tas upp omedelbart om försvinnandet har skett i samband med en naturkatastrof eller liknande och det finns synnerliga skäl att anta att den försvunne är avliden. Ett beslut om dödförklaring kan meddelas efter en kungörelsetid om minst två månader. Enligt förslaget ska Skatteverket i sitt beslut ange en dödsdag.